Visar inlägg med etikett glädje och tacksamhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett glädje och tacksamhet. Visa alla inlägg

lördag 10 september 2016

GALLBLÅSAN ÄR BORTOPERERAD!

Jag hade en bokad tid för gallstensoperation till den 28 september 2016, men fick en återbudstid 20 dagar innan. Det var faktiskt riktigt bra, i o m att jag märkte att jag oroade mig på nätterna.
Jag opererades den 8 september och operationen gick bra.

Jag har värk i axlarna och är lite öm i magen, på tre ställen, i o m att titthålskirurgin har lämnat detta efter sig. Det gör ont när jag skall ta på mig skorna, och när jag lutar mig framåt vid, t ex skratt o s v.

En av mina framtänder har också fått en skada, då sjukhuspersonalen hade svårt att föra in något i munnen på mig, under narkosen... Jag får kontakta tandläkaren, så att de kan slipa till den.

Jag märker även av en liten viktökning, i o m att jag inte kunnat bajsa på några dagar.
Jag blir lite rädd för att börja gå upp i vikt igen, ofrivilligt och helt utan att jag äter mig till det. Jag har läst lite på internet och lärt mig att en del har gått upp mellan 7-25 kg, på relativt kort tid, och det är verkligen inte något jag vill uppleva. Jag har ju kämpat i 9 månader för att gå ned 23 kg.
Jag har ju varit så glad för att jag kommit ned till ca 83,5 kg och vill verkligen kunna fortsätta min hälsoresa på samma sätt. Jag vill ju kunna använda alla nya kläder som jag investerat i.

Men, jag har bestämt mig. Jag tänker inte börja tröstäta eller deppa ihop. Det är bara till att ta nya tag och promenera mera. Och den styrkan som jag inser att jag har inom mig, gör mig glad. Den hjälper mig att inte låta sötsuget vinna slaget. Jag ska gå segrande ur det här!
Jag tänker också hålla mig till en bra diet, utan att börja ösa kroppen full med sådant jag "saknat" under de gångna månaderna...
Jag tänker främst på pannkakor, stekt, friterad eller t ex rökt mat. Nähepp... Här skall inte börja ätas smörgåsar eller annan vetemjölsbaserad mat...

Jag kommer istället att ta vara på möjligheterna att laga vegetarisk och raw food-mat, för att jag anser att jag och min kropp är värda det bästa. Govindas mat gör mig lugn i magen och det vill jag gärna fortsätta äta, antingen på restaurang eller via egna experiment enligt deras kokbok :). Därutöver har jag ju införskaffat mig en hel drös med hälsosamma böcker för mitt framtida liv :).

Som det ser ut nu, får jag inte träna styrketräning, bada eller basta förrän såret är läkt. Jag tänker mig att det kan ta 2-3 veckor. Jag får ta det lilla lugna, på mitt vis :).
Jag var ute och promenerade igår, dagen efter operation, och det kändes på det stora hela bra. Det var soligt och härligt väder som jag verkligen ville ta vara på, med min väninna C.

Nu, den andra natten, har jag kunnat ligga på ena sidan, utan att det stramat och smärtat för mycket i högeraxeln. Det har lugnat mig något. Men jag har ändå svårt att sova hela natten. Jag vaknade vid 03:20-tiden idag. Och i o m att tankarna satte igång direkt, var det bara till att gå upp. Jag kan ju alltid lägga mig och vila senare på dagen, i o m att jag har två lediga dagar framför mig...
Och om jag inte känner mig riktigt bra, kan jag faktiskt kosta på mig att vara sjukskriven en dag till, utan att behöva vara rädd för att gå i konkurs...

Nu hoppas jag på att kunna aktivera skapandehjärnan idag, i o m att jag beställt hem lite nya stämplar och stansmallar, med både halloween- och jultema :).

lördag 27 augusti 2016

JAG LÄGGER IN EN HÖGRE VÄXEL = -21,6 kg

Den här veckan har jag verkligen lagt in en högre växel.
Jag har börjat gå på gym igen. Jag har medvetet börjat försiktigt, för att inte dra på mig för mycket träningsvärk samt för att inte tappa motivationen...
Jag kommer att lägga till maskiner som även kan träna rygg och mage, i o m att jag inte haft det tidigare. Det får komma successivt. 

Jag har också promenerat hit och dit, så fort tillfälle givits och jag kommit på att ta vara på dem :).
Jag har åkt buss 20 från Frölunda till Eketrägatan och promenerat hem därifrån. Jag har också förlängt själva promenaden innan frukost, om det funnits tillfälle.
Därtill har jag åkt mycket med kommunala färdmedel.

Jag åkte till Zizzi på Allum, för att leta efter en underbar orange manchesterjacka, men tyvärr hade de inte den i butiken... Jag blir fullständigt deprimerad av att gå in på Zizzi på Frölunda torg. Det finns ju inga roliga plagg... Allt är en tråkig mörk sörja. Jag menar, hösten och vintern är ju deprimerande som de är... Varför måste alla plagg förstärka det? Och varför i helgoland tar de inte in höstens storsäljare till butiken... Den orange "jeansjackan" av manchester... Varför???


Jag sveper igenom de vanliga klädaffärerna och vågar mig in i andra butiker också. Inte för att jag alltid hittar något där, men ändå :). Det är bra att göra sinnet medvetet om att det inte är en omöjlighet att kunna hitta något fint där i framtiden, som dessutom passar på min kropp :).
Och det slår mig, när jag provar kläder på Cassels, att jag inte skall nöja mig med halvbra kläder... Jag är banne mig värd något bättre. Det skall vara kärlek till klädesplaggen i min garderob... :).

Jag hittade finfina gröna kläder på Masai. Jag har ju länge beundrat deras kläder, men alltid tyckt att de varit för dyra. Den här fanns det ett underbart klädställ med både svarta och moss-/olivgröna plagg... Jag kom hem med tre plagg därifrån. Det blev inte billigt, men jag ser på det som en belöning för allt slit under året :).
Jag har besökt butiken ett par gånger till, för att hitta fler plagg att matcha till byxorna, men jag har stört mig för mycket på att färgskillnaderna är för stora... Jag vill skapa en enhetlig silhouette med både topp och byxa i samma färg, men det är något som stör mig. Då har jag faktiskt hellre en svart topp till byxan, för att verkligen bryta av, istället för att se ut som någon som försöker få till det, men inte lyckats hitta rätt nyans...






Och jag tror banne mig att jag kan få det att funka med mina gröna kängor (Ten Points), som jag köpte för några år sedan... Jag har ju länge letat efter något att ha dem till :). 


Två gallstensanfall har jag också hunnit uppleva den här veckan...

Ännu en positiv upplevelse, är att vågen ÄNTLIGEN visade siffror under 85 kg... Jag prickade 84,8 kg idag. Yes!
Det är bara till att kämpa på...
De senaste tio veckorna har jag således gått ned ca 6 kg... Det känns bättre, än det föregående resultatet, som bara gav 1 kilos viktminskning :(.

Här är en sammanfattning av viktminskningen, i perioder om tio veckor vardera...

period 1 = 10
period 2 = 4,3
period 3 = 1
period 4 = 6,3
= -21,6 kg...


lördag 6 augusti 2016

MEDVETEN OM HUR JAG SER UT

Fler och fler börjar uttrycka att de ser stor skillnad på mig, efter 20 kilos viktminskning. Jag, som bara ser mina valkar och mitt gäddhäng, tillsammans med dallret på låren, har svårt att förstå vad de menar, tills de börjar visa upp foton, tagna för minst ett år sedan... Effekten av detta blir att jag tycker att det är vansinnigt kul att kunna förvåna folk - och mig själv :).

Här är jag på Brännö, 2015, ca 1 år sedan :), stl 52-54. 




Jag lägger upp några bilder här, som visar hur skillnaden syns, framförallt i ansiktet, i o m att jag inte är en helkropps-foto-person :). Den senaste bilden visar mig som jag är just nu..., vägandes ca 86 kg... Jag provar nya kläder, för skojs skull, och märker, att jag kan komma i plagg som är i storlekarna 46-48, beroende på vilken affär jag är i :).

Jag tror att det var 20 år sedan, jag hade den här storleken på kroppen. Jag hade långt hår och hade, vad jag minns, färgglada kläder på mig :). Jag hade även en cykel med bockstyre, som jag nyttjade flera gånger i veckan, ända tills jag krockade med en annan cyklist, och den blev konstig och opålitlig. Jag blev nog rädd för att cykla efter det. Kanske är det något jag kan ta upp nu igen, för det är ju sannerligen ett smidigt sätt att ta sig fram på :).
Det finns stunder, när tankarna tar mig tillbaka till den tiden i mitt liv, och jag tror att jag tröstat mig med godis, kakor och annat tjafs, för att på något sätt skydda mig från de jobbiga upplevelserna jag genomgick då. 




Under en underbar dag på Vrångö, men min kompis A, vågade jag t o m låta hela kroppen fotograferas :)... Om inte för något annat, så för att ha en förebild till efterbilderna :)...
Vrångö är helt klart värd ett eller flera besök. Så här sent på året är det nästan dags för björnbären också, och det verkar finnas gott om dem där :), förutom alla vackra blommor och fantastiska vyer :).



Nu ska det bli spännande att se vad jag kan ta för form, när resten av övervikten försvinner, lagom till 50-års-dagen, om sisådär 1 år och 4 månader :).

Det känns riktigt roligt att vara mitt i resan, som jag påbörjat. Den handlar bara om mig och min ultimata hälsa. Heja mig :).

lördag 2 januari 2016

ATT FOKUSERA PÅ DET MAN ÄR GLAD OCH TACKSAM ÖVER

Om man vill ha något att återblicka i slutet av det här året, kan man dagligen skriva ned något som du är glad eller tacksam för och sedan stoppa pappersbiten i en burk.
Burken kallas för the happiness jar kallas den, eller the gratitude jar.


Jag hittade bilden här. 

Man kan också tänka sig att man har en burk med färdiga citat, peppord o s v - som man slumpmässigt plockar upp en lapp om dagen ur, för att ge sig en positiv boost för dagen.

Eller så kan man samla sina tankar i en blogg, som jag tänkte göra här :). Jag har liksom inte plats för ytterligare burkar i mitt hem, varför jag tänker nyttja bloggen som en behållare med egen etikett (sida) :). På så sätt får jag också lite bättre koll på hur året har utvecklat sig... eller rättare sagt, hur jag utvecklat mitt tänkande under året, varför jag gärna vill ha det i datumordning :).

Sen kan jag givetvis tänka mig att själva processen av att sätta sig ned, skriva ned sin tanke på papper, vika papperet eller rulla ihop det o s v - är ett sätt att vara medveten i nuet - är ett bra sätt att uppleva mindfulness på.
Man kan givetvis skriva ned sina tankar och upplevelser man är tacksam för i en bok - om man hellre vill det :). Tacksamhetsjournal är något jag minns att Oprah Winfrey pratat om för många, många år sedan.
Det är inte omöjligt att jag i något skede gör min egen bok av detta... Som jag binder ihop med min bindningsmaskin Cinch :). Då kan jag ju förena pyssel och välmående i ett :). 

Hmmm... Nu fick jag något att tänka på. I och med att man skriver för hand, så är det ju något som blir personligt och privat. Om man väljer att visa sin tankevärld för hela världen via en blogg, kanske man inte skriver lika öppet... Men å andra sidan. Vad är det att bekymra sig över? Att skriva om sådant man är glad eller tacksam över, är väl inget som kan skada någon :)...


Det här projektet hör faktiskt väl ihop med tanken om att vara glad för det man har och inte hela tiden sträva efter att skaffa sig mer :).

I samma anda, vill jag påminna mig själv om att göra följande saker i år:

Bryta en dålig vana
Lära mig något nytt
Göra en god sak
Besöka en ny plats
Läsa en svår bok
Skriva något viktigt
Prova ny mat
Göra något gott för någon som inte kan tacka mig
Göra något oväntat - och kanske även svårt...