FRUKTANSVÄRD SMÄRTA I BRÖSTET

I söndags kväll, när jag var på jobbet, kände jag att magen började "spöka". Det gjorde ont, ungefär likadant som om jag skulle behöva gå på toaletten och tömma mig. Men sen vandrade smärtan upp för magen och landade i bröstet. Smärtan gick genom kroppen ut mot ryggen och även armarna. Det var fruktansvärt. 
Det var ett tryck över bröstet samtidigt som det kändes som att jag hade blivit skjuten med en hagelbössa (inte för att jag blivit skjuten med en hagelbössa förut, men min föreställning av det...).
Jag kunde inte sitta, stå eller ligga på sidan. Jag försökte överleva genom att ligga på rygg. Smärtan var av en sådan karaktär att den tvingade fram tårar. Jag andades ljudligt och kände att livet tar slut här och nu.
Paniken i mig steg för varje minut. Jag var ju på jobbet. Skulle jag behöva ringa in en vikarie? Denne har ju ingen nyckel... Skulle jag behöva vänta in denne - med min smärta innan jag kunde ringa efter ambulans? Skulle jag behöva transporteras med ambulans från jobbet. Jag skulle ju bli den stadsdelens snackis... 
Jösses. Patetiska tankar... Jag vet. Men det var så det kändes.
Jag ringde till slut 112. Och där och då släppte smärtan. Det hade väl varat i en kvart.

Smärtan försvann lika plötsligt som den kom. Och sen kändes allt helt normalt igen. 

Jag kontaktade även 1177 för att rådfråga. Jag fick även hjälp att ställa mig i telefonkö hos min listade vårdcentral. Jag fick en tid kl 10:00.
Jag beskrev scenariot. Läkaren kände på magen och tyckte sig se att jag reagerade mycket på tryck och kläm.

Jag fick ta en massa prover: 
EKG - normalt
urinprov - normalt
sänka - normalt (lite över normalgränsen ... kan ju vara en rest från förkylningen)
feber - 36,8 (ingen feber)
blodprov - normalt
blodtryck - 138/82 (bättre nu - till skillnad från i januari 149/89 och december 140/85)

Läkaren kunde inte på rak arm säga vad det var - men jag fick ett recept på någon medicin (omeprazol) mot magen, som skall tas 30 minuter före måltid, för bästa effekt.

Jag har upplevt denna smärta en gång tidigare, och det var åtta veckor tidigare. Då var smärtan mer lik hungerkänsla - som om jag inte ätit tillräckligt mycket till frukost. Då tog jag ett kokt ägg, men det hjälpte inte.
Smärtan hade samma förlopp som igår. Jag lade mig ned för att vila - för att lugna ned mig. Och det gick över sen, även då, efter kanske en kvart.